snöproduktion

6,4 miljoner badkar fulla med snö - så går det till

Att producera snö är en förutsättning för att du som gäst ska kunna njuta av skidåkning på vårt fina fjäll. 
Att producera snö kräver energi, vatten, luft och minusgrader och en hel del andra viktiga förutsättningar. Här berättar vi allt om hur det går till när vi producerar snö till våra alpina backar och elljusspårt.

Så går det till

Redan under sommaren så börjar planeringen och förberedelserna. Lofsdalens Fjällanläggningars snökanoner servas och ses över för att sedan placeras ut och kopplas in i det nät av luft och vattenrör som ligger i och bredvid nedfarterna, ett rörsystem som uppgår till över ca 12 kilometer. Det finns många olika sorter av snökanoner – fläktkanoner, fasta kanoner, flyttbara kanoner på kälkar, samt lansar i olika längder. De fungerar dock på samma sätt, de skapar ett högt tryck av vatten och luft genom små munstycken på kanonen och tillsammans med minusgrader skapar de det vita guldet. 

Sen börjar väntan. Väntan på minusgraderna. Det krävs ungefär fem minusgrader för att det ska bli bra snö. Ultimata förhållanden får vi vid 10 - 15 minusgrader, kallt vatten ifrån sjön, torr luft och vindstilla. 
Ett vanligt fenomen som kan ställa till det för snöproduktionen på övre delen av fjället är inversion. Luften nere i dalen är betydligt kallare än den uppe på toppen. Ibland kan det skilja upp till 20 grader mellan Lången Express påstig och Toppen Express avstig.  

Vattnet till snöproduktionen tas från Lofssjön. Sjön är reglerad och i sjöändan ligger ett vattenkraftverk. Vattnet i Lofssjön rinner vidare ut i Lofsån och vidare ut i Ljusnan och hela vägen ut till kusten. Innan vattnet kommit till Östersjön har det passerat genom 25 vattenkraftverk. Att den är reglerad betyder att vatten tas till energiproduktion och snöproduktion under vintern då vattennivån sjunker för att sedan återstabiliseras till våren/sommaren med hjälp av regnvatten och smältvattnet som rinner tillbaka från fjället. Under en vinter sänks vattennivån med ca 8 meter där snöproduktionens uttag motsvarar ca 2-3 centimeter på sjön.

Från sjön pumpas vattnet upp till toppen av Hovärken, 500 höjdmeter på ca 3,5 km. Arbetstrycket i ledningarna är mellan 15 och 50 bar. 1 bar motsvarar en 10 meters hög vattenpelare. Luften i ledningarna kommer från stora kompressorer och generar ca 8 bar i ledningarna.
Luften som trycks ut genom snökanonens munstycken skjuter sönder vattendroppar som då bildar en dimma som sedan fryser på sin väg ner mot marken och snökristaller bildas. När vi producerar snö stänger vi av berörd nedfart. Mellan rörledningen och kanonen sitter långa slangar, eftersom trycket i slangarna är så högt och att dessa kan gå sönder om man råkar åka över en med sina stålkanter. Så snälla åk inte i avstängda nedfarter, det medför en hög säkerhetsrisk för dig som skidåkare. 
 

Arbetet som snöläggare är krävande

När vi får rätt förutsättningar och snöproduktionen startat, arbetar 8–10 personer i skift dygnet runt. Det är mörkt under större delen av dygnet som skiftlagen arbetar. Det är ett tungt fysiskt arbete med att flytta kanoner och slangar och snöläggarna måste hela tiden hålla koll på hur vinden ligger samt luftfuktigheten och kylan. Mörker, vatten, kyla är inget som stoppar våra snöhjältar.  
Att starta upp produktionen tar ca 4 timmar och att stänga ner systemet tar upp emot åtta timmar vilket kräver planering och tajming med väderleksrapporten och inget som görs i en handvändning. När snön sen är klar, hamnar den i stora högar ute i backarna och det är då dags för pistmaskinisten att pressa ut snön i backarna. Detta är lite av ett hantverk då maskinisten måste läsa 
naturen och följa backens höjdskillnader för att jämt placera ut snön över backen. Resultat blir förhoppningsvis härliga backar, perfekta för att skapa skidupplevelser i

Konstsnö + natursnö = sant


Vi kan idag producera konstsnö i 17 av 25 nedfarter. Kombinationen av natursnö och konstsnö ger oss fina förhållanden trots att våra backar ligger i söderläge.  Att backarna ligger i söderläge innebär utmaningar, speciellt på vårkanten när solen värmer upp fjällsidan. Konstsnön är mer kompakt och innehåller mycket mindre luft än den fluffiga natursnön. 60 centimeter natursnö 
motsvarar 10 centimeter konstsnö. Den bästa mixen är att blanda ut konstsnön med natursnö. Ren konstsnö kan upplevas som hård och knagglig.
Snöproduktionen görs efter en prioriteringslista. Först tillverkas snö i längdspåret vid elljusspåret. Därefter styrs produktionen om till Snölandet, Loffebacken, Snutten, Lången, Toppen och Sadelsvängen. Därefter står Hemvägen, Tvären och Parken på tur för att till sist (men inte minst) tillverka snö Bergssvängen, Bergshanget, Skicross, Familjebacken och Rännan. Ibland kan denna prioriteringslista komma att ändras beroende på hur väderförhållandena är. Om vinden gör så att snön blåser bort från övre delen av fjället eller i “fel” riktning finns ingen mening att fortsätta producera just där och då omdirigerar vi till andra nedfarter.
 

MÅLET ÄR ATT PRODUCERA SÅ MYCKET SNÖ SOM MÖJLIGT PÅ SÅ KORT TID SOM MÖJLIGT


Ju kallare det är desto mer snö kan produceras med samma luft och vatten-kapacitet. Vi producerar ungefär 960 miljoner liter snö per år. Det motsvarar ca 6,4 miljoner fyllda badkar med snö!


NYHETER FÖR 2023


Vi investerar kontinuerligt i snöproduktionen för att få ut så mycket snö som möjligt från den kapacitet vi har av luft och framför allt vatten. Inför kommande vintersäsong har systemet kompletterats med fyra så kallade fläktkanoner, nya driftsäkra kanoner för att effektivisera produktionen. Anläggningen har också investerat i en ny ledning i Tvären-backen med nio fasta kanoner som kommer att kunna färdigställa denna nerfart på ett snabbare och mer effektivt sätt. 


VISSTE DU ATT?


Snöstaketen bredvid nedfarterna har en betydande roll för att fånga in naturlig snö till nedfarten. Staken hjälper till att få fast drivsnön på övre delen av fjället. Snö som sedan pistmaskinisterna trycker ut i nedfarterna. Dessa staket är oumbärliga för nedfarterna med bara natursnö, som tex Björnrännet, Stora Stugsvängen, Västbranten m.fl.